5 juni 2012

Balanserar höghus och får svindel av att stå på tå. saker man gör för att hålla huvudet ovanför ytan. Hålla huvudet högt. men hur håller man ett huvud högt när man ständigt står med böjd rygg. knyter nävarna. hårt. slår i kuddarna, i väggarna som aldrig svarar och sen. alla. alla dessa tusentals tårar som aldrig slutar.  och tystnaden. jag vill vara lite mer som du och jag vill att du ska vara lite mer nära. kräver kräks och krälar på golv. bygger murar runt det där som slår bakom revbenen och övar på mitt leende. hoppas. önskar. fast. nej. jag vet ju. jag vet ju att hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar. och fan för det. för allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar